Helsingfors Svenska Marthaförening

Pride - slag för rättigheter

07.09.2020 kl. 14:05
7–13.9 firas Prideveckan i Helsingfors. Årets mest färgrika evenemang för kultur och mänskliga rättigheter färgar staden i alla regnbågens färger vanligtvis i slutet av juni, men på grund av corona flyttades veckan framåt. Prideparaden som är ett stående program under prideveckan kan inte ordnas i år, men det stoppar inte firandet. Eftersom Marthaförbundet och Helsingforsmarthorna deltagit i paraden tidigare vill vi fortsättningsvis uppmärksamma och belysa alla människors rätt till att få vara sig själv. Det har vi år valt att göra genom att intervjua Catariina Salo: journalist, regnbågsmamma och mediepersonlighet.

 Catariina Salo är politisk reporter och mamma i en regnbågsfamilj. Hon har också en podcast som heter Queerents, som handlar om hur det är vara regnbågsförälder. Catariina har tidigare varit ordförande för Regnbågsankan rf. Hon är en stark förespråkare för mänskliga rättigheter som HBTIQ sfären är en viktig del av. 

Många förknippar Pride med festligheter, vilket det fortsättningsvis också är, men Catariina tycker att det är viktigt att inte glömma varifrån Priderörelsen kommer. I slutet av 1960-talet gjorde poliser en razzia på gaybaren Stonewall In i New York City, vilket utlöste flera dagar av uppror och tumult. På den tiden fanns det en lag i delstaten New York som sade att en person måste ha minst tre klädesplagg på sig som förknippas med det biologiska könet. Vilket gjorde det svårt för bland annat transpersoner och queens att existera. På grund av lagen kunde människor häktas.

– Vi får aldrig glömma varifrån Pride kommer och varifrån det startade. Pride startade för att det fanns ett behov av att jobba för människors rättigheter eftersom människor blev fängslade för att de hade fel sorts kläder, fel sorts sexualitet eller könsidentitet. När transpersoner och homosexuella togs in i polisförvar så misshandlades och våldtogs de, berättar hon.

Samhället har kommit lång sedan 50- och 60-talets New York, men fortfarande har vi, även i Finland, problem med lagstiftningen och attityder gentemot HBTIQ. Därför fyller fortfarande Prideveckan sin funktion, för under den ordnas föreläsningar och utbildningar. Det informeras om mänskliga rättigheter och medier lyfter upp frågor kring minoriteter. Och en parad, det som kännetecknar prideveckan mest. Prideparanden är lika delar fest som manifestation. 

– Pride är också en dag då man ska få vila ut från kampen. Men för tillfället är det lite svårt för jag vill säga båda, att man måste föra den här kampen men man måste också få ha rätt att glädjas åt vart man kommit, säger Catariina. 

Den rådande situationen har gjort att prideveckan gått från att firas veckan efter midsommar, när många är på semester och staden fylls av människor, till mitten av september när vardagen är ett faktum. Oavsett så är det viktigt att prideveckan ordnas anser Catariina, även om den inte ordnas på samma sätt som tidigare. 

– Om man ser prideevenemanget i stort så är det ett viktigt tillfälle för många HBTIQ-personer för det kan hända att det är det enda som händer nära dem och berör deras egen minoritet och deras egen vardag.

Pridens roll i Finland har utvecklats massor hittills. Det började som ett ”vapatuspäivät-evenemang” ordnat av föreningen Z. På nittiotalet stod ett fåtal personer på riksdagshusets trappor och det var pridemanifestationen i Finland. Idag går 100 000 människor tillsammans längs Helsingfors gator.

– Jag får kalla kårar när jag tänker på hur långt vi kommit.

Attityderna har förändrats men det finns ännu mycket att göra. Och attityder ändrar du inte med lagstiftning säger Catariina. Det finns bland annat brister i den nuvarande translagen som enligt Catariina är problematisk och människorättsvidrig. Ännu idag tvångssteriliseras transpersoner, vilket har kritiserats starkt. 

– Men det är attityderna jag är mest orolig för eftersom jag ser en risk för att de hårdnar i och med ett polariserat politiskt klimat och högervindarna som drar över Europa och Norden. 

Trots ett samhälle i ständig förändring finns det fortfarande människor som anser att Pride inte hör hemma på Helsingfors gator. Någon som Catariina tycker grundar sig i okunskap. 

– Om man känner sin historia och vet hur saker och ting ligger till så borde man inte ha något emot att en parad för mänskliga rättigheter går genom Helsingfors. Men det är klart att det finns många som inte anser det är okej att vara gay och det tycker jag är sorligt.

Catariinas svar till alla som har åsikter om HBTIQ’s rättigheter är att kolla sina egna privilegier. Vad har du för rättigheter versus var har hon för rättigheter? Om hon behöver fundera över vad hon säger åt sitt barn 2020, så anser hon att de som kritiserar en Prideparads existens är lite för priviligierade för att kunna uttala sig om det. Även om Catariina själv inte blivit utsatt för våld på grund av sin sexuella läggning, har hon både vänner och familj som fått utstå både fysiskt och verbalt våld.

– Om jag är på spårvagnen med mitt barn måste jag alltid rekognosera terrängen och fundera hur prata jag med mitt barn om hens föräldrar. Det är ganska sorligt att jag som förälder måste går runt och fundera på om jag vågar ge uttryck för att det här barnet har samkönade föräldrar eftersom jag inte vet vad det är för människor som sitter runt mig just då.

Idag inleds prideveckan i Helsingfors och temat för årets Pride är förebilder. Under veckan ordnas aktiviteter för familjer, unga, vuxna och en del fester. Ingen parad kommer som sagt att ordnas men människor uppmanas att ordna egna mindre i sina områden om vädret tillåter. Nordiska ministerrådet ordnar på tisdag ett hybridseminarium om HBTIQ familjers och minoriteters roll i Norden som Catariina modererar. Det kan man delta i både via nätet eller fysiskt. Vem är Catariinas förebild inom Priderörelsen?

– Jag beundrar de radikala, queerfeministiska ungdomarna som verkligen är jobbiga, ställer krav och gör sig svåra. Jag uppskattar allt de gör och är så glad såna ungdomar finns. Att det blir bättre för varje generation. De finländska unga queerfeministerna är mina idoler.  

Avslutningsvis, vilket budskap är det viktigaste just nu, i Finland, i Helsingfors 2020?

– Det är viktigt att tänka på mänskliga rättigheter och jämlikhet just nu. Om vi ser på Black Lives Matter-rörelsen i USA, allt hänger ihop. Vi kan inte ha en kamp utan den andra. Det kanske låter klyschigt, men ingen är fri före alla är fria. Vi står inför svåra saker, vi lever i en tid av oro och ovetskap. Vi vet inte hur och vad pandemin kommer påverka, så det är ännu viktigare att vi ser till att allas behov blir mötta. Att alla har samma möjligheter, säger Catariina. 

Kontaktuppgifter

kansli

kansliet@helsingforsmartha.fi
tel 09 694 39 02
måndag-torsdag

Maria Rajalin
Verksamhetsledare
maria.rajalin@helsingforsmartha.fi
040 731 2791
Jenna Matintupa
Informatör
jenna.matintupa@helsingforsmartha.fi
040 7312 044
Camilla Komonen
Ordförande
ckomonen@gmail.com
050 5770 780